Nyheter

Medlingens dag 17 november 2023, – Samlingspunkt för Sveriges främsta medlare!

August 20, 2023

Konferensen ”Medlingens dag” har funnits över 20 år och samlar Sveriges främsta medlare, poliser, pedagoger, personalvetare, jurister, beteendevetare, socionomer, psykologer och andra som på olika sätt arbetar inom medlings­området och vill fördjupa sina kunskaper, nätverka och byta erfarenheter. I år samlar vi de ledande experterna inom barnsamtal, fredsforskning, psykopati och internationell familjemedling på en och samma konferens.

Programmet

Anmäl dig här

En framgångsrik Medlingens dag 2021

January 29, 2022

Medlingens Dag genomfördes framgångsrikt den 26 november i Stockholm. Intresset var stort, med många deltagare, både nya medlemmar och andra som varit med längre. Medlingens Dag är en unik möjlighet att skapa nya kontakter mellan personer i Sverige som är aktiva som medlare på olika nivåer och i olika sammanhang.

Dagen gav möjlighet till fördjupning och förståelse om olika konflikter – inklusive vårdnadstvister, partnervåld, motsättningar mellan religiösa grupper – och exempel på hur medlare har verkat (eller kan verka) för att få till stånd mer konstruktiva lösningar på sådana motsättningar.

Det var särskilt intressant att se de specifika utmaningar som medlare möter i olika konfliktsammanhang. Bristen på medlingsutbildning och systematisk metodutveckling, bristen på institutionellt stöd i juridiska processer, att konfliktparter ofta vänder sig senare (snarare än tidigare) till medlare, maktobalans och risken för våld och mer sublima former av förtryck och kontroll (inklusive föräldraalienation) var bara några av de utmaningar som togs upp under dagen.

Medling är en viktig konfliktlösningsmetod som är underutnyttjad i Sverige. Potentialen är stor för att utveckla medlingen som ett sätt att få till stånd mer konstruktiva sätt att hantera konflikter. Användningen av medling oavsett om det är mellan vårdnadshavare, partner, grupper, grannar, elever, stater eller rebellgrupper ser väldigt olika ut, men själva medlingsprocessen har stora likheter oavsett vilken nivå den sker på. I grunden handlar det om att hjälpa parterna att själva finna lösningar på sina egna konflikter, genom att skapa mer konstruktiv kommunikation och lägga grunden för både ökad förståelse och framåtblickande överenskommelser.

Förlängd anmälningstid till Medlingens dag

November 14, 2021

Ny sista anmälningsdag till Medlingens dag är fredag 19 november! Anmäl dig här: https://lnkd.in/eqnpkzfS

Vi är många som i våra yrkesroller utmanas med konflikter. Oavsett om du är polis, pedagog, personalvetare, jurist, beteendevetare, socionom, psykolog eller på annat sätt arbetar i möten med människor, är det viktigt att ha bra verktyg för att hantera en infekterad konflikt. Vilka bakomliggande faktorer kan försvåra konflikten och vilka oanade möjligheter kan finnas för konfliktlösning? Välkommen till en dag av fördjupad kunskap, inspiration och nya möten. Alla som är intresserade av medling är varmt välkomna!

Program Medlingens dag!

October 29, 2021

Svenskt Forum för Medling och Konflikthantering är stolta över att anordna Medlingens dag!

Som medlare möter vi ofta personer som befinner sig i tvist med hög konfliktnivå. Vilka bakomliggande faktorer kan försvåra konflikten och vilka oanade möjligheter kan finnas för konfliktlösning? Välkommen till en dag av fördjupad kunskap, inspiration och nya möten. Vi är många som i våra yrkesroller utmanas med konflikter. Oavsett om du är polis, pedagog, personalvetare, jurist, beteendevetare, socionom, psykolog eller på annat sätt arbetar i möten med människor, är det viktigt att ha bra verktyg för att hantera en infekterad konflikt.

Alla som är intresserade av medling är varmt välkomna!



ANMÄL DIG HÄR

Plats: Klara Strand konferensanläggning, Klarabergsviadukten 90, Stockholm
Pris: 2460 kr (inkl lunch och fika)
Tid: 26 november, 8.30 - 17.00
Anmälan: Sista anmälningsdag 6 november

Shilan Caman - Våld i nära relationer
Shilan Caman är beteendevetare och forskare som har arbetat inom rättspsykiatrin under många år, men som numera arbetar med brott i nära relationer på Polismyndigheten. Som anknuten forskare vid Karolinska Institutet bedriver hon forskning om olika typer av våld, med huvudsakligt fokus på partnervåld. Som ett led i att bidra till utveckling av förebyggande arbete mot partnervåld är hon även verksam som styrelseledamot på Manscentrum. På sin fritid driver hon en populärvetenskaplig podcast vid namn Det Mörka Psyket tillsammans med rättspsykiatern Katarina Howner, en podcast som utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden.
Shilans huvudsakliga forskningsområden är upprepat och dödligt partnervåld, med särskilt fokus på vad som kännetecknar gärningspersonerna och omständigheterna för brotten. Hon har även intervjuat män som utövat partnervåld för att få en djupare inblick i hur de själva resonerar kring sitt våldsutövande, och vad som motiverar en beteendeförändring.
Shilan vill lyfta behovet av förståelse för olika typer av gärningspersoner och olika typer av partnervåld, samt utmaningar och aspekter att ha i åtanke när vid mötet med såväl våldsutsatta som våldsutövare.

Peter Weiderud - Religion i konflikt och fredsbyggande
Journalist och diplomat som arbetar med konfliktfrågor på FN-enheten på UD, som särskild rådgivare för religion i konflikt och fredsbyggande.
Har under snart 40 år arbetat i gränslandet mellan religion och konflikt, som generalsekreterare och ordförande för Kristna fredsrörelsen, talskrivare för utrikesministern, utrikeschef för Svenska kyrkan, utrikespolitisk chef för Kyrkornas Världsråd, ordförande för Broderskapsrörelsen/socialdemokrater för Tro och Solidaritet och chef för Sveriges dialoginstitut i Alexandria. Har arbetat med den religiösa dialogen i Cypernkonflikten sedan 2009.
Hur kan religion bli en del av lösningen snarare än del av problemet i konflikt?

Anna Lytsy och Christina Bergenstein - Barn som tvingas välja bort en förälder
Anna Lytsy, frilansjournalist och författare med över 25 års erfarenhet.
Christina Bergenstein, brottmåls- och familjerättsadvokat sedan 20 år, delägare i Advokatfirman SSW.
Föräldraalienation innebär att ett barn tar avstånd från en förälder, utan att det finns några sakliga skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Föräldraalienation tar också mycket stora resurser i anspråk hos framför allt socialtjänsten och i domstolarna.
Det finns avsevärd kunskap om föräldraalienation, men ytterst begränsad sådan i Sverige, trots ett mycket stort behov av främst identifikations- och interventionsredskap.
Anna Lytsy och Christina Bergenstein kommer att tala utifrån sin bok ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, utgiven på Norstedts Juridik 2019.

Annika Rejmer - Vem hamnar i svåra tvister?
Fil. dr i rättssociologi, docent, Juridiska institutionen Uppsala universitet.
Hennes forskningsområden är rättssociologi, normer som samhälleliga styrmedel samt familje-, social- och straffrätt med särskilt fokus på socialtjänstens och domstolarnas handläggning av barnrelaterade frågor.
Annika har under lång tid följt vilka föräldrar vi finner i vårdnadstvister och hur tvisterna påverkar barnen. Hon ger oss under Medlingens dag en inblick i vad hon funnit och vad hon i sin aktuella forskning om medling ser som fördelar och risker med medling.
Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn. Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren. Enligt BRIS rör ca en fjärdedel av de kontakter de har med barn samtal där barnen beskriver att de mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter. Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet. Annika Rejmer påvisar också att barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa.
Även föräldraförmågan påverkas av att befinna sig i dessa långvariga tvister. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.

Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006. Hur har det lyckats?

Program Medlingens dag 26 november 2021!

July 4, 2021

Svenskt Forum för Medling och konflikthantering bjuder in till Medlingens dag i Stockholm, 26 november 2021

Temat för dagen är “Utmaningar för medlaren”.

Anmäl dig här

Sista anmälningsdag 25 oktober

Som medlare möter vi ofta personer som befinner sig i tvist med hög konfliktnivå. Det kan också finnas tecken på att tvisten föregåtts av någon kris i familjen eller andra bakomliggande svårigheter hos de involverade. Att i denna situation på bästa sätt hjälpa parterna i konflikten att återta ansvaret för situationen eller att hitta lösningen av sakfrågorna kan vara en utmaning för medlaren. Ibland är utmaningen större och kan vara knuten till parternas personlighet eller psykisk ohälsa.

Vår ambition är att göra eventet fysiskt på plats i Stockholm. Om detta inte skulle vara genomförbart på grund av pandemin så kommer vi att ställa om till en digital konferens. Deltagaravgiften kommer då att reduceras retroaktivt

Vi presenterar nu stolt programmet (mer tillkommer). Håll dig uppdaterad på våra kanaler för kontinuerlig information om föreläsare och mer information om dagen.

Shilan Caman

Shilan Caman är beteendevetare och forskare som har arbetat inom rättspsykiatrin under många år. Som anknuten forskare vid Karolinska Institutet bedriver hon forskning om olika typer av våld, med huvudsakligt fokus på partnervåld. Som ett led i att bidra till utveckling av förebyggande arbete mot partnervåld är hon även verksam som styrelseledamot på Manscentrum. På sin fritid driver hon en populärvetenskaplig podcast vid namn Det Mörka Psyket tillsammans med rättspsykiatern Katarina Howner, en podcast som utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden.

Shilans huvudsakliga forskningsområden är upprepat och dödligt partnervåld, med särskilt fokus på vad som kännetecknar gärningspersonerna och omständigheterna för brotten. Hon har även intervjuat män som utövat partnervåld för att få en djupare inblick i hur de själva resonerar kring sitt våldsutövande, och vad som motiverar en beteendeförändring.Shilan vill lyfta behovet av förståelse för olika typer av gärningspersoner och olika typer av partnervåld, samt utmaningar och aspekter att ha i åtanke när man möter en våldsutsatt respektive våldsutövare. T.ex. en våldsutövare med psykopatiska och manipulativa drag som är talför och sansad och kan vara lättare och behagligare att jobba med jämfört en person som varit utsatt under en längre tid och befinner sig i kris (som då kan upplevas som besvärlig och intensiv).

Anna Lytsy och Christina Bergenstein

Anna Lytsy, frilansjournalist och författare med över 25 års erfarenhet.Christina Bergenstein, brottmåls- och familjerättsadvokat sedan 20 år. Delägare i Advokatfirman SSW.

Föräldraalienation innebär att ett barn tar avstånd från en förälder, utan att det finns några sakliga skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Föräldraalienation tar också mycket stora resurser i anspråk hos framför allt socialtjänsten och i domstolarna.Det finns avsevärd kunskap om föräldraalienation, men ytterst begränsad sådan i Sverige, trots ett mycket stort behov av främst identifikations- och interventionsredskap.Anna Lytsy och Christina Bergenstein kommer att tala utifrån sin bok ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, utgiven på Norstedts Juridik 2019.Länk till boken: https://bit.ly/3wkFsp0

Annika Rejmer

Fil. dr i rättssociologi, docent, Juridiska institutionen Uppsala universitetHennes forskningsområden är rättssociologi, normer som samhälleliga styrmedel samt familje-, social- och straffrätt med särskilt fokus på socialtjänstens och domstolarnas handläggning av barnrelaterade frågor.

Annika har under lång tid följt vilka föräldrar vi finner i vårdnadstvister och hur tvisterna påverkar barnen. Hon inleder medlingens dag med att ge oss en inblick i vad hon funnit och vad hon i sin aktuella forskning om medling ser som fördelar och risker med medling.

Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn.Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren. Enligt BRIS rör ca en fjärdedel av de kontakter de har med barn samtal där barnen beskriver att de mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter.Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet. Annika Rejmer påvisar också att barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa.Även föräldraförmågan påverkas av att befinna sig i dessa långvariga tvister. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.

Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006. Hur har det lyckats?