Nätverksträffen gällande medling med anledning av brott som gick av stapeln igår
innehöll givande diskussioner och goda erfarenhetsutbyten.

Vi började kvällen med att lyssna till Emmelie Michael, medlare vid Uppsala Medlingsverksamhet. Hon höll en kortare presentation i vilken det lyftes hur medling går till, var ärenden främst inkommer ifrån samt funderingar kring:

Lottie Wahlins avslutande tankar om vad som behöver göras för att få fart på
medlingen igen, från föregående nätverksträff som SFM höll, nämndes:

Efter detta följde intressanta diskussioner medlare emellan. Bland annat delande av rutiner, tips på hur att öka ärendeinflödet och hur att göra för att få igång bästa
samverkan.

En inspirerande och viktig kväll för oss som är intresserade av medling med anledning av brott.

Frågan kring åklagarnas RättsPM 2013:8 kom att aktualiseras vid Lottie Wahlins föreläsning på SFM:s nätverksträff. Detta då RättsPM har upphävts enligt åklagarna, vilket är olyckligt i och med att det var ett tydligt och strukturerat dokument som även medlare kunde hänvisa till. Lottie ställde frågan till åklagarnas utvecklingscentrum och fick svar: 

RättsPM om medling upphävdes (tillsammans med flera andra produkter) för några år sedan i samband med en översyn av floran av interna styrdokument inom myndigheten. Syftet var att underlätta arbetet med att hålla gällande styrdokument aktuella, att underlätta för åklagarna att överblicka styrdokumenten och att koncentrera styrdokumenten till att avse de för Åklagarmyndigheten mest centrala arbetsuppgifterna samt områden där behovet av ledning var störst. 

Någon ändring i synsättet på åklagarens roll i samband med medling är inte
avsedd. 

Vidare förklarar Kammaråklagare vid åklagarnas Utvecklingscentrum: 

Av lagen om medling följer att åklagaren i egenskap av förundersökningsledare ska samverka med medlingsverksamheten i frågan om (när) det är lämpligt att medlingsmöte äger rum. 

Åklagaren är skyldig att beakta den unge misstänktes vilja att medla i samband med beslut i fråga om åtal ska ske. Om den unge vill medla kan det innebära att denne i större utsträckning får så kallad straffvarning enligt 16-17 §§ lagen om unga lagöverträdare istället för att åtalas. 

Om åtal ändå sker ska åklagaren vidarebefordra information om medling till domstolen, som kan beakta detta när de bestämmer påföljd (vilket kan leda till att en ungdom som medlar kan få en mildare påföljd än denne annars skulle ha fått). 

Åklagaren bör också dels inom ramen för förundersökningar som denne leder verka för att medling kommer till stånd (genom att ge direktiv om detta, dels inom ramen för samverkan med polisen och socialtjänsten informera om reglerna om medling så att verksamheten fungerar väl även i de utredningar där åklagaren inte är förundersökningsledare). 

SFM tackar de medverkande på nätverksträffen “Medling vid brott – fördelar utifrån ett brottsofferperspektiv” med Lottie Wahlin. 

En härlig samling medlingsintresserade från Luleå i norr till Varberg i söder samlades under kvällen för att ta del av Lotties gedigna erfarenhet och forskning inom området.  

Lottie tog oss igenom medlingens historia i Sverige som startade 1987 fram till hur det ser ut i dag. 

2002-Medlingslagen kom. 

2003–2007-Uppdrag till BRÅ att utveckla medlingen. 

2008-Medlingen blev ett kommunalt obligatorium.   

Vid Socialstyrelsens översyn 2012 kan man se att karaktären på medlingsärendena ändrats. Det har gått mot allvarligare brott, äldre gärningspersoner och fler brott mot person jämfört med hur det var under BRÅ's uppdragstid.  Lottie presenterade även resultaten från studien "Medling vid brott; en enhetlig svensk modell?" från 2016. Studien visar b la på att medling vid brott minskar i Sverige. Och att medlingens karaktär har gått från att vara ideologisk till att användas mer som en åtgärd.  

Vi fick också ta del av forskningsresultat kring de goda resultat som medlingen ger för gärningspersonen kring minskade återfall, minskad stigmatisering och ett ökat förtroende för rättsväsendet. Även för den brottsutsatta visar forskning på vinster med medling; de är mindre rädda, arga och mer nöjda, det minskar PTSD symtom och främjar läkningen.  

Slutligen delgav Lottie sina tankar om vad som behöver göras för att få fart på medlingen igen. Det behövs; ett politiskt intresse, nationell samordnare, ökad kunskap inom rättsväsendet, skola, kommuner och allmänhet, medling på schemat på universitet och, medieintresse och såklart samverkan.  

Under och efter föreläsningen lämnades utrymme till reflektioner och frågor. Engagemanget var stort och många tankar lyftes. Precis som det ska vara när temat engagerar.  

Stärkta ska vi nu fortsätta vårt arbete med att få fart på medling i Sverige igen! 

Svenskt Forum för Medling och Konflikthantering (SFM) bjuder in till nätverksträffonline.22 september 2021 kl. 17:30 – 19:30 ca, Via Zoom.Anmäl dig här: Nätverksträff 22 septemberSista anmälningsdag 20/9.Föreläsare för kvällen är Lottie Wahlin. Hennes bakgrund är: Fil.dr. i sociologi och har arbetat med forskning och utredning inom det kriminologiska fältet sedan 1990. Mellan år 2003 och 2007 arbetade hon med Brottsförebyggande rådets medlingsuppdrag, där hon främst ansvarade för kvalitetsutveckling av medling i landet. Lottie forskar om medling och är medförfattare till flera forskningsrapporter och artiklar. Hon arbetar också som lektor vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. (Länk till Lottie Wahlin och Eleonore Linds hemsida med information om höstens utbildning som de erbjuder → https://medlarutbildning.com/om)Lottie Wahlin beskriver nätverksträffens innehåll enligt följande:"Medling vid brott är ett kommunalt obligatorium att erbjuda unga. Trots detta haraktiviteten sjunkit betänkligt. Jag kommer att presentera några resultat från våratidigare forskningsstudier vad gäller bl.a. metod, omfattning och medlarroller samt några resultat om medlingens nytta utifrån internationell forskning. Jag avslutar med några punkter om vad som kan behövas för att få fart på den svenskamedlingsaktiviteten."Anmälan är gratis för er som redan är medlemmar i SFM, eller som väljer att blimedlemmar (200 kr). Betalning sker genom swish till nr: 123 198 87 65(maila oss om du önskar kvitto: info@s-f-m.se).Det går inte att betala med faktura.