Svenskt Forum för Medling och konflikthantering bjuder in till Medlingens dag i Stockholm, 26 november 2021
Temat för dagen är “Utmaningar för medlaren”.
Sista anmälningsdag 25 oktober
Som medlare möter vi ofta personer som befinner sig i tvist med hög konfliktnivå. Det kan också finnas tecken på att tvisten föregåtts av någon kris i familjen eller andra bakomliggande svårigheter hos de involverade. Att i denna situation på bästa sätt hjälpa parterna i konflikten att återta ansvaret för situationen eller att hitta lösningen av sakfrågorna kan vara en utmaning för medlaren. Ibland är utmaningen större och kan vara knuten till parternas personlighet eller psykisk ohälsa.
Vår ambition är att göra eventet fysiskt på plats i Stockholm. Om detta inte skulle vara genomförbart på grund av pandemin så kommer vi att ställa om till en digital konferens. Deltagaravgiften kommer då att reduceras retroaktivt
Vi presenterar nu stolt programmet (mer tillkommer). Håll dig uppdaterad på våra kanaler för kontinuerlig information om föreläsare och mer information om dagen.
Shilan Caman
Shilan Caman är beteendevetare och forskare som har arbetat inom rättspsykiatrin under många år. Som anknuten forskare vid Karolinska Institutet bedriver hon forskning om olika typer av våld, med huvudsakligt fokus på partnervåld. Som ett led i att bidra till utveckling av förebyggande arbete mot partnervåld är hon även verksam som styrelseledamot på Manscentrum. På sin fritid driver hon en populärvetenskaplig podcast vid namn Det Mörka Psyket tillsammans med rättspsykiatern Katarina Howner, en podcast som utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden.
Shilans huvudsakliga forskningsområden är upprepat och dödligt partnervåld, med särskilt fokus på vad som kännetecknar gärningspersonerna och omständigheterna för brotten. Hon har även intervjuat män som utövat partnervåld för att få en djupare inblick i hur de själva resonerar kring sitt våldsutövande, och vad som motiverar en beteendeförändring.Shilan vill lyfta behovet av förståelse för olika typer av gärningspersoner och olika typer av partnervåld, samt utmaningar och aspekter att ha i åtanke när man möter en våldsutsatt respektive våldsutövare. T.ex. en våldsutövare med psykopatiska och manipulativa drag som är talför och sansad och kan vara lättare och behagligare att jobba med jämfört en person som varit utsatt under en längre tid och befinner sig i kris (som då kan upplevas som besvärlig och intensiv).
Anna Lytsy och Christina Bergenstein
Anna Lytsy, frilansjournalist och författare med över 25 års erfarenhet.Christina Bergenstein, brottmåls- och familjerättsadvokat sedan 20 år. Delägare i Advokatfirman SSW.
Föräldraalienation innebär att ett barn tar avstånd från en förälder, utan att det finns några sakliga skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Föräldraalienation tar också mycket stora resurser i anspråk hos framför allt socialtjänsten och i domstolarna.Det finns avsevärd kunskap om föräldraalienation, men ytterst begränsad sådan i Sverige, trots ett mycket stort behov av främst identifikations- och interventionsredskap.Anna Lytsy och Christina Bergenstein kommer att tala utifrån sin bok ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, utgiven på Norstedts Juridik 2019.Länk till boken: https://bit.ly/3wkFsp0
Annika Rejmer
Fil. dr i rättssociologi, docent, Juridiska institutionen Uppsala universitetHennes forskningsområden är rättssociologi, normer som samhälleliga styrmedel samt familje-, social- och straffrätt med särskilt fokus på socialtjänstens och domstolarnas handläggning av barnrelaterade frågor.
Annika har under lång tid följt vilka föräldrar vi finner i vårdnadstvister och hur tvisterna påverkar barnen. Hon inleder medlingens dag med att ge oss en inblick i vad hon funnit och vad hon i sin aktuella forskning om medling ser som fördelar och risker med medling.
Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn.Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren. Enligt BRIS rör ca en fjärdedel av de kontakter de har med barn samtal där barnen beskriver att de mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter.Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet. Annika Rejmer påvisar också att barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa.Även föräldraförmågan påverkas av att befinna sig i dessa långvariga tvister. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.
Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006. Hur har det lyckats?
SFM tackar de medverkande på nätverksträffen “Medling vid brott – med fokus på framgångsfaktorer för att öka medlingsinflödet”.
Det var trevligt att se medlare från olika geografiska platser i det digitala rummet, och att utbyta erfarenheter.
Kvällen inleddes med att Calle Rönnbäck, samordnare och medlare på Uppsala ungdomsjour, berättade om ett nytt förfarande för att nå fram till unga som begår brott i skolan. Kontentan är att det finns fler ingångar än via polisen och socialtjänsten för att få medlingsärenden, tex skolan och fritidsgårdar. Fördelarna är många:
• Fler medlingsärenden!
• Snabbare processer från brott till medling (i de flesta fall)
• Stressreducerande
• Ökad tillgänglighet
• Ökad samverkan och större kontaktnät
• Möjlighet till konsultation
• Stöd till flera
Rönnbäck beskrev hur de arbetar med egna remisser där polisanmälda brott är en ”ribba” för karaktären på ärenden.
Därefter lämnades utrymme för frågor och diskussion med fokus på tips till varandra - medlare till medlare. Rönnbäcks tankar om socialt arbete var en bra utgångspunkter för diskussion: ”Vad säger vi att vi gör? Gör vi det vi säger att vi gör? Gör det någon skillnad?”
