Det var roligt att se att det digitala formatet inte bara ska ses som ett nödvändigt ont på grund av corona utan faktiskt möjliggjorde goda samtal mellan engagerade personer från skilda professioner och olika landsändar!
Kvällen inleddes med att Jens Lindborg och Sebastian Wejedal som skrivit debattartikeln ”Barn far illa när tingsrätter avgör tvister om barn” berättade om bakgrunden till artikeln och sina reflektioner på temat.
Också Kristina Tollbäck, en av författarna till en av replikerna till artikeln, närvarande under nätverksträffen.
Diskussionen fokuserade bland annat på lämpligheten i att socialtjänsten är beslutfattare i barnmål samtidigt som de har i uppdrag att erbjuda föräldrarna samarbetssamtal. För att öka förutsättningarna för föräldrarna att komma överens inom ramen för medling konstaterades det att det finns ett behov av att separera medlingsfunktionen från beslutsfattande. Det betonades att socialtjänstens familjerätt behöver avsätta gott om tid för att lära känna barnet för att kunna beskriva barnet och dess samspel med föräldrarna och för att därigenom utreda barnets behov och vilja.
Det uttrycktes också att det finns ett behov av att representanter från socialtjänsten närvarar under huvudförhandlingen för att ge rätten uppdaterad information avseende barnets situation. Det konstaterades att kompetensen inom socialtjänsten i olika kommuner är ojämn, och att det behövs en utveckling av den kommunala familjerättsverksamheten. Ett förslag som togs upp är att familjerätten blir en mer självständig organisation, med ett större geografiskt upptagningsområde, som har mer resurser än idag. Diskussionen handlade också om hur man på bästa sätt får fram barnens behov och vilja. Det uttrycktes att det kan bli problematiskt om för många aktörer kommer i kontakt med barnen inom ramen för föräldrarnas konflikt.