Medling i praktiken

Allmänna praktiska frågor

För alltid anteckningar över alla samtal som förs runt omkring medlingen. Notera datum, namn på den person du talat med och de viktigaste punkterna i det som sagts. Detta gäller även korta telefonsamtal. Det kan i ett senare stadium visa sig vara mycket viktigt att kunna kontrollera när ett visst samtal ägt rum och när medlaren fått viss information. Tänk på att vara så transparent som möjligt, d.v.s. att tala om för konfliktparterna vad du gör och varför. Om du gör anteckningar bör du tala om vad du antecknar, varför du gör det och vad som händer med dessa anteckningar.

Medlaren som förebild

Även om medlingen i många fall handlar om att hitta bra sätt att hantera mycket konkreta konfliktfrågor bör man alltid hålla i minnet att medlingsprocessen också är ett tillfälle för lärande. Praktiska färdigheter, som t.ex. konstruktiv kommunikation, lär man sig bäst genom en kombination av imitation av någon som kan konsten och egna praktiska försök. Detta betyder att medlaren under medlingssamtalet utgör en viktig förebild för konstruktiva förhållningssätt. Medlaren bör alltså med sitt förhållningssätt förevisa en modell som konfliktparterna kan se, höra och förhoppningsvis härma. Många mellanmänskliga problem blir konflikter p.g.a. att parterna uttrycker sina intressen och behov på ett oskickligt sätt. Medlaren bör visa upp vad det innebär att vara lyhörd, att lyssna aktivt, att vara öppen för invändningar och kritik, att visa respekt för känslor, att vara beredd att öppet stå för sin egen villrådighet och tveksamhet och att vara nyfiken på bakomliggande omständigheter.

Förberedelser inför medlingssamtalet

I idealfallet har parterna redan innan kontakten med medlaren kommit överens om att de har en konflikt och att de ska pröva medling för att komma fram till en lösning. I praktiken är det dock ofta så att bara den ena konfliktparten söker upp medlaren och presenterar problemet. En ytterligare möjlighet är att initiativet utgår från en person som inte själv är part i konflikten, t.ex. en chef. Om medlaren bedömer fallet som lämpligt för medling måste den andra konfliktparten kontaktas och tillfrågas om han eller hon är villig att delta i en medling. Detta kan göras av konfliktparten själv eller av medlaren.

När en medlare kontaktar parter i en konflikt för att sondera beredvilligheten att delta i ett (eller en serie) medlingssamtal är det viktigt att tydligt redogöra för hur det gick till när medlaren kom i kontakt med fallet, vem medlaren pratat med och på vilkens uppdrag medlaren agerar. Givetvis ska medlaren också redogöra för de spelregler som gäller, inklusive vilken roll medlaren har och inte har.

Det kan vara till fördel att med de respektive konfliktparterna diskutera vad alternativen till medling är och vilka konsekvenser dessa alternativ skulle kunna få. I bästa fall inleds medlingen i en anda av att medling är den mest lovande metoden för att lösa de aktuella problemen.

Medlaren bör inför medlingssamtalet fråga sig om det vore lämpligt med två medlare i stället för en. Skäl för detta kan t.ex. vara om det är en fördel att både en man och en kvinna är med som medlare. Andra skäl kan vara att två personer ser olika saker och har olika idéer kring situationen. En ensam medlare hamnar också i en maktposition genom att ensam ha tillgång till känslig information. Riskerna för feltolkningar och missbruk av maktställningen minskar om det är två medlare.

Det kan vara viktigt att välja plats för medlingssamtalet med omsorg. Det bör handla om en neutral plats med en avspänd atmosfär. Deltagarna bör sitta så att alla kan se varandra och så att konfliktparterna är på jämställd fot.