Medlarens uppgifter

Under medlingen har medlaren framför allt tre viktiga uppgifter: att gestalta formerna för kommunikationen (samtalsledning), att bistå parterna i sökandet efter den information som behövs för att kunna fatta välunderbyggda beslut, samt att bearbeta de hinder, t.ex. i form av negativa känslor och inställningar, som står i vägen för en konstruktiv problemlösning.

Samtalsledningen består i följande uppgifter:
- Att ange de grundläggande spelreglerna för samtalet.
- Att inleda samtalet genom att formulera inledningsfrågorna på lämpligt sätt.
- Att som ordförande styra samtalet så att tiden används på ett balanserat sätt till de olika faser medlingssamtalet består av.
- Att ingripa när någon av parterna talar för länge, bryter mot spelreglerna, avviker från ämnet eller liknande. Detta kan göras genom att avbryta den som talar, genom att påminna om spelreglerna, genom att ställa frågor, genom uppmaningar eller med andra medel. Medlaren bör inte vara rädd för att ta på sig ett starkt ledarskap.
- Att markera avslutningen av en fas och övergången till nästa, respektive att avsluta hela medlingssamtalet.

Konfliktparterna har normalt nytta av att medlaren genom aktiva interventioner bidrar till att belysa de omständigheter som är viktiga för konfiktparternas ömsesidiga förståelse, för att förstå konfliktorsaker och för att synliggöra de faktorer som parterna måste ta hänsyn till för att kunna fatta välinformerade beslut. Denna uppgift utför medlaren dels genom att ställa väl valda frågor om vilka omständigheter som är viktiga för de respektive parternas perspektiv, dels genom att lyssna på ett sådant sätt att deltagarna känner sig inbjudna att berätta om det som ligger dem på hjärtat. Medlaren har alltså god hjälp av en välvillig och accepterande nyfikenhet på andras situation och perspektiv.

Den tredje uppgiften, som bl.a. består i att bearbeta känslomässiga blockeringar för ett närmande mellan parterna, innebär ett gränsdragningsproblem. Medlaren måste vara noga med att inte låta medlingssamtalet förvandlas till en terapisituation. Detta är viktigt av flera skäl och gäller även om medlaren har träning som terapeut. Medling är en särskild form av konflikthantering och förtroendet för detta instrument är beroende av att potentiella deltagare kan lita på att medlingen följer de spelregler som ställts upp från början. Medlaren saknar också lämpliga förutsättningar för att följa upp de känslomässiga processer som kan sättas igång om man går alltför djupt i det personliga. Den som öppnar sig och visar upp mycket privata känslor blir också mycket sårbar, vilket ofta är direkt olämpligt i medlingssituationen.

Medlaren bör alltså vara aktsam med att gå in alltför djupt i de känslomässiga dimensioner som kanske skymtar fram under medlingssamtalet. Samtidigt är bearbetningen av känslor som har direkt samband med konfliktfrågorna en mycket viktig del av medlarens uppgifter. Genom att lyssna uppmärksamt och med en accepterande hållning kan medlaren låta konfliktparterna tala av sig en del frustration. Den respekt medlaren bjuder parterna på har ofta också en helande funktion som leder till att deltagarna kan slappna av. Konfliktparterna är ofta så uppfyllda av akuta känslor (t.ex. ilska och misstorende) att de inte har någon uppmärksamhet ledig för att ägna åt problemlösning. Medlaren ska då alltså använda sin emotionella intelligens för att möjliggöra att dessa känslor släpper taget så mycket att ett konstruktivt samtal blir möjligt.