Medling är en särskild metod för att lösa eller hantera konflikter. Den bygger på att en tredje opartisk person (det kan också vara två medlare) bistår konfliktparterna att kommunicera om konflikten på ett konstruktivt sätt.

I denna text ges en kortfattad presentation av medling som konflikthanteringsmetod. Medling används i många sammanhang, t.ex. vid skilsmässor, bland skolelever, i kommersiella tvister och i internationella konflikter. Beskrivningen här är utformad främst med tanke på arbetsplatskonflikter.

Det finns flera olika typer av medling. Jag kommer här att beskriva en slags standardform. Speciella ansatser, som transformativ medling och narrativ medling, behandlas inte här. Gränserna mellan medling och en mer processinriktad konflikthandledning kan vara flytande. I ena ändan av skalan finns det helt formaliserade medlingssamtalet där parterna kommer till medlaren för att lösa en välavgränsad tvist i en enda sittning. I andra ändan av spektrat ingår medlingssamtal som en del i en mer omfattande konflikthanteringsstrategi där medlaren under en längre tid tillsammans med konfliktparterna bearbetar konflikten. Vi kommer här främst att fokusera på själva medlingssamtalet.

En betydelsefull tanke bakom medling som konflikthanteringsansats är att konfliktparterna själva är de som är experter på sin konflikt. Medlaren vet i allmänhet inte så mycket om de speciella omständigheterna kring konflikten. Medlaren är alltså inte expert vad gäller konfliktens innehåll, utan är expert på hur man kommunicerar för att lösa problem.

I jämförelse med rättsliga processer och avtalsreglerade förhandlingar har medling fördelen att behandla känslor och andra subjektiva komponenter som viktiga variabler för konfliktbehandlingen.

Grundantaganden för medling som ansats (bearbetade efter Besemer, s. 37)

1. Konflikter är normala och ofta produktiva företeelser om de hanteras på ett konstruktivt sätt.

2. Konflikter uppstår oftare därför att parterna inte vet hur de ska lösa ett problem än för att de inte vill lösa det.

3. Parterna i en konflikt har bättre förutsättningar att fatta bra beslut om sina angelägenheter än utomstående auktoriteter.

4. Människor fattar bättre beslut om de är medvetna om de känslor som konflikten väckt och tar hänsyn till dessa i sitt beslutsfattande.

5. Parterna är mer benägna att efterleva träffade överenskommelser om de själva är ansvariga för processen och resultaten.

6. Den neutrala, förtroendebaserade och icke-terapeutiska karaktären som medling har skapar gynnsamma förutsättningar för att parterna ska vilja delta.

7. Medlingen är ett tillfälle att lära mer konstruktiva sätt att kommunicera om problemlösning i konflikter som kan leda till smidigare problemlösning i framtiden.