SFM Online nätverksträff 3 februari: Barnets röst i medlingsprocessen


Svenskt Forum för Medling och Konflikthantering (SFM) bjuder in till nätverksträff online.
Alla som är intresserade av familjemedling är välkomna.3 februari 2022 kl. 18.30 – 20:00, via Teams.

Anmälningslänk: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfOtMqBXuyeHB5j_Nl9scunxOWZJ7FquuA-iWfIOWzyMtk2EQ/viewform?usp=sf_link


Sista anmälningsdag: 26 januari 2022

Att arbeta med familjemedling innebär att man i kontakt med föräldrarna hjälper dem att hitta konstruktiva överenskommelser runt de gemensamma barnen. Dvs på ett plan är det en vanlig förlikningsprocess mellan parter som är oense. Samtidigt har de som är berörda av föräldrarnas överenskommelser, dvs barnen, rätt att göra sina röster hörda inför viktiga beslut som berör dem. Detta faktum har blivit än tydligare efter att Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020.

Inom kommunal familjerätt har man ett pågående arbete för att involvera barnen på ett bra sätt i samband med samarbetssamtal, samt vårdnad-, boende-, umgängesutredningar. Barnens röster har genom åren fått ett allt större inflytande och blivit viktigare att väga in i de bedömningar och beslut som tas.
När det gäller själva medlingssitutionen så innebär den att medlaren är fri att utforma den på sitt eget sätt, vilket samtidigt innebär ett ansvar att uppmärksamma barnets tankar, vilket kan kan innebära en del utmaningar för medlaren.

• När i medlingsprocessen kan det passa att prata med barnet?
• Hur ska man tänka runt barnets ålder och mognad?
• Var ska man prata med barnet?
• Hur ska man prata med barnet? Vad är bra? Inte bra?
• I vilka situationer bör man inte prata med barnet?
• Hur hantera om man som medlare uppfattar att barnet alierat sig med ena föräldern och avvisar den andre? Eller kan det vara så att vissa barn har en stark koppling till den ena föräldern?

Vi tänker att detta blir en kväll med erfarenhetsutbyte och öppna diskussioner, delvis i mindre grupper.

Anmälan är gratis för er som redan är medlemmar i SFM för 2022, eller som väljer att bli medlemmar (200 kr).Betalning sker genom swish till nr: 123 198 87 65(maila oss om du önskar kvitto: info@s-f-m.se).Det går inte att betala med faktura.

Brottsmedlargruppen inom SFM gör just nu en översyn över Sveriges brottsmedling

Brottsmedlargruppen inom SFM gör just nu en översyn över Sveriges brottsmedling och följer upp den tidigare översynen gällande medling med anledning av brott som gjordes 2019: http://www.s-f-m.se/2020/nyheter/ivos-stallningstagande-till-sfm-klagomal-om-medlingsverksamhet/


Brottsmedlingen har under lång tid varit en eftersatt verksamhet. Den används i för liten utsträckning och satsas inte på från nationellt håll. Brottsmedlargruppen i SFM vill nu därför veta hur medling i Sverige ser ut år 2022 för att sedan kunna använda underlaget i syfte att jobba för en nationell samordning och tillsyn av medlingen.

Vi vill inom SFM även veta vilka kommuner som aktivt erbjuder medling för att kunna informera dessa om vår översyn och vårt arbete kring bland annat nationell samordning och tillsyn av medlingen.

Utöver detta vill vi också erbjuda aktiva medlare ett frivilligt kontaktnät med andra medlare för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Enkäten är kort och fylls i av den som är ansvarig för medlingen i kommunen. Om medlare inte finns i kommunen så fylls enkäten i av chef eller annan representant.
Hör gärna av dig om du jobbar som medling med anledning av brott men inte fått ta del av enkäten: brottsmedling@s-f-m

Save the date (digitala nätverksträffar för medling vid brott)

Nätverksträffarna är till för att vara ett forum för att dela erfarenheter och också komma åt medlingens ”kärna”. Nätverksträffarna syftar till att ge en bild, inspiration och kunskap av vad medling vid brott är, nerven i det. Det kan också vara ett tema där polis och socialtjänst kan få mer kunskap om vad medling vid brott egentligen är. 

Nätverksträff:

”Min mest minnesvärda medling, vad hände egentligen i det slutna medlingsrummet?”
Anmälningslänk

Datum: 10/2 Kl. 18.00-20.00

Nätverksträff:

”Översynen av brottsmedlingen i Sverige- vad gör vi nu?”

Datum: 27/4 kl. 18.00-20.00
Anmälningslänk

Förlängd anmälningstid till Medlingens dag

Ny sista anmälningsdag till Medlingens dag är fredag 19 november! Anmäl dig här: https://lnkd.in/eqnpkzfS

Vi är många som i våra yrkesroller utmanas med konflikter. Oavsett om du är polis, pedagog, personalvetare, jurist, beteendevetare, socionom, psykolog eller på annat sätt arbetar i möten med människor, är det viktigt att ha bra verktyg för att hantera en infekterad konflikt. Vilka bakomliggande faktorer kan försvåra konflikten och vilka oanade möjligheter kan finnas för konfliktlösning? Välkommen till en dag av fördjupad kunskap, inspiration och nya möten. Alla som är intresserade av medling är varmt välkomna!

Program Medlingens dag!

Svenskt Forum för Medling och Konflikthantering är stolta över att anordna Medlingens dag!
Som medlare möter vi ofta personer som befinner sig i tvist med hög konfliktnivå. Vilka bakomliggande faktorer kan försvåra konflikten och vilka oanade möjligheter kan finnas för konfliktlösning? Välkommen till en dag av fördjupad kunskap, inspiration och nya möten. Vi är många som i våra yrkesroller utmanas med konflikter. Oavsett om du är polis, pedagog, personalvetare, jurist, beteendevetare, socionom, psykolog eller på annat sätt arbetar i möten med människor, är det viktigt att ha bra verktyg för att hantera en infekterad konflikt.

Alla som är intresserade av medling är varmt välkomna!


ANMÄL DIG HÄR

Plats: Klara Strand konferensanläggning, Klarabergsviadukten 90, Stockholm
Pris: 2460 kr (inkl lunch och fika)
Tid: 26 november, 8.30 – 17.00
Anmälan: Sista anmälningsdag 6 november

Shilan Caman – Våld i nära relationer
Shilan Caman är beteendevetare och forskare som har arbetat inom rättspsykiatrin under många år, men som numera arbetar med brott i nära relationer på Polismyndigheten. Som anknuten forskare vid Karolinska Institutet bedriver hon forskning om olika typer av våld, med huvudsakligt fokus på partnervåld. Som ett led i att bidra till utveckling av förebyggande arbete mot partnervåld är hon även verksam som styrelseledamot på Manscentrum. På sin fritid driver hon en populärvetenskaplig podcast vid namn Det Mörka Psyket tillsammans med rättspsykiatern Katarina Howner, en podcast som utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden.
Shilans huvudsakliga forskningsområden är upprepat och dödligt partnervåld, med särskilt fokus på vad som kännetecknar gärningspersonerna och omständigheterna för brotten. Hon har även intervjuat män som utövat partnervåld för att få en djupare inblick i hur de själva resonerar kring sitt våldsutövande, och vad som motiverar en beteendeförändring.
Shilan vill lyfta behovet av förståelse för olika typer av gärningspersoner och olika typer av partnervåld, samt utmaningar och aspekter att ha i åtanke när vid mötet med såväl våldsutsatta som våldsutövare.

Peter Weiderud – Religion i konflikt och fredsbyggande
Journalist och diplomat som arbetar med konfliktfrågor på FN-enheten på UD, som särskild rådgivare för religion i konflikt och fredsbyggande.
Har under snart 40 år arbetat i gränslandet mellan religion och konflikt, som generalsekreterare och ordförande för Kristna fredsrörelsen, talskrivare för utrikesministern, utrikeschef för Svenska kyrkan, utrikespolitisk chef för Kyrkornas Världsråd, ordförande för Broderskapsrörelsen/socialdemokrater för Tro och Solidaritet och chef för Sveriges dialoginstitut i Alexandria. Har arbetat med den religiösa dialogen i Cypernkonflikten sedan 2009.
Hur kan religion bli en del av lösningen snarare än del av problemet i konflikt?

Anna Lytsy och Christina Bergenstein – Barn som tvingas välja bort en förälder
Anna Lytsy, frilansjournalist och författare med över 25 års erfarenhet.
Christina Bergenstein, brottmåls- och familjerättsadvokat sedan 20 år, delägare i Advokatfirman SSW.
Föräldraalienation innebär att ett barn tar avstånd från en förälder, utan att det finns några sakliga skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Föräldraalienation tar också mycket stora resurser i anspråk hos framför allt socialtjänsten och i domstolarna.
Det finns avsevärd kunskap om föräldraalienation, men ytterst begränsad sådan i Sverige, trots ett mycket stort behov av främst identifikations- och interventionsredskap.
Anna Lytsy och Christina Bergenstein kommer att tala utifrån sin bok ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, utgiven på Norstedts Juridik 2019.

Annika Rejmer – Vem hamnar i svåra tvister?
Fil. dr i rättssociologi, docent, Juridiska institutionen Uppsala universitet.
Hennes forskningsområden är rättssociologi, normer som samhälleliga styrmedel samt familje-, social- och straffrätt med särskilt fokus på socialtjänstens och domstolarnas handläggning av barnrelaterade frågor.
Annika har under lång tid följt vilka föräldrar vi finner i vårdnadstvister och hur tvisterna påverkar barnen. Hon ger oss under Medlingens dag en inblick i vad hon funnit och vad hon i sin aktuella forskning om medling ser som fördelar och risker med medling.
Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn. Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren. Enligt BRIS rör ca en fjärdedel av de kontakter de har med barn samtal där barnen beskriver att de mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter. Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet. Annika Rejmer påvisar också att barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa.
Även föräldraförmågan påverkas av att befinna sig i dessa långvariga tvister. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.

Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006. Hur har det lyckats?

Tack till medverkande vid nätverksträffen 6/10

Nätverksträffen gällande medling med anledning av brott som gick av stapeln igår
innehöll givande diskussioner och goda erfarenhetsutbyten.

Vi började kvällen med att lyssna till Emmelie Michael, medlare vid Uppsala Medlingsverksamhet. Hon höll en kortare presentation i vilken det lyftes hur medling går till, var ärenden främst inkommer ifrån samt funderingar kring: 

  • Åklagarnas rättsPM har upphävts
  • Socialstyrelsen verkar ha tappat bort medling?
  • IVO vill inte genomföra tillsyn
  • Politiken är ointresserad
  • Hur nå polis, socialtjänst och ev. skola på bästa vis?
  • Lottie Wahlins avslutande tankar om vad som behöver göras för att få fart på
    medlingen igen, från föregående nätverksträff som SFM höll, nämndes: 

  • Ett politiskt intresse
  • Nationell samordnare
  • Ökad kunskap inom rättsväsendet, skola, kommuner och allmänhet
  • Medling på schemat på universitet och högskolor
  • Medieintresse
  • och såklart SAMVERKAN
  • Efter detta följde intressanta diskussioner medlare emellan. Bland annat delande av rutiner, tips på hur att öka ärendeinflödet och hur att göra för att få igång bästa
    samverkan. 

    En inspirerande och viktig kväll för oss som är intresserade av medling med anledning av brott.

    Frågan kring åklagarnas RättsPM

    Frågan kring åklagarnas RättsPM 2013:8 kom att aktualiseras vid Lottie Wahlins föreläsning på SFM:s nätverksträff. Detta då RättsPM har upphävts enligt åklagarna, vilket är olyckligt i och med att det var ett tydligt och strukturerat dokument som även medlare kunde hänvisa till. Lottie ställde frågan till åklagarnas utvecklingscentrum och fick svar: 

    RättsPM om medling upphävdes (tillsammans med flera andra produkter) för några år sedan i samband med en översyn av floran av interna styrdokument inom myndigheten. Syftet var att underlätta arbetet med att hålla gällande styrdokument aktuella, att underlätta för åklagarna att överblicka styrdokumenten och att koncentrera styrdokumenten till att avse de för Åklagarmyndigheten mest centrala arbetsuppgifterna samt områden där behovet av ledning var störst. 

    Någon ändring i synsättet på åklagarens roll i samband med medling är inte
    avsedd. 

    Vidare förklarar Kammaråklagare vid åklagarnas Utvecklingscentrum: 

    Av lagen om medling följer att åklagaren i egenskap av förundersökningsledare ska samverka med medlingsverksamheten i frågan om (när) det är lämpligt att medlingsmöte äger rum. 

    Åklagaren är skyldig att beakta den unge misstänktes vilja att medla i samband med beslut i fråga om åtal ska ske. Om den unge vill medla kan det innebära att denne i större utsträckning får så kallad straffvarning enligt 16-17 §§ lagen om unga lagöverträdare istället för att åtalas. 

    Om åtal ändå sker ska åklagaren vidarebefordra information om medling till domstolen, som kan beakta detta när de bestämmer påföljd (vilket kan leda till att en ungdom som medlar kan få en mildare påföljd än denne annars skulle ha fått). 

    Åklagaren bör också dels inom ramen för förundersökningar som denne leder verka för att medling kommer till stånd (genom att ge direktiv om detta, dels inom ramen för samverkan med polisen och socialtjänsten informera om reglerna om medling så att verksamheten fungerar väl även i de utredningar där åklagaren inte är förundersökningsledare).